follow and feel

jag känner mig konstig. jag känner mig frustrerad. jag känner mig vilse.
jag känner mig ensam.

det går inte att förklara. jag tror inte att någon skulle förstå. det känns som om ingen vill förstå. det är väl bara så att jag är konstig, hela jag är ett stort jävla fel. annars skulle jag väl ha någon att prata med nu? men jag har svårt för att be någon annan att lyssna på mig. jag har svårt för att visa mig sårbar. men nu är det så att hela min värld faller samman och jag är ensam. och dom där jävla tårarna kommer hela tiden, jag kan inte kontrollera dom. jag har noll kontroll.